Ape säger: på tal om citat, elsa så något mycket fint häromdagen när vi diskuterade allergier
Ape säger:
Mos says: nötter har jag svårare att förstå allergier emot, de är ju så milda och snälla! Och så poff, så dör nån
Ape säger: det lät så gulligt
Lolly säger: nötter är fulla av fett
Ape säger: ...ja
Lolly säger: they are evil
Ape säger: men på ett milt vis
Lolly säger: sneaky
Ape säger: indeed
Lolly säger: bra
Lolly säger: då har vi fastställt det
Lolly säger: Nuts are sneaky.

This week on YouTube

Jag stal den av Astrid.
Det gör den inte sämre.
Not very educative, but highly entertaining.

Pay up!

Att läsa "nyheter" ska inte vara lika fniss-framkallande som DNs hemsida är. Journalister är verkligen ett intressant släkte. Och svenska byråkrater lika så.

Estetiskt motbjudande ord

I motsats/komplement till förra veckans uppdrag om estetisk tilltalande ord, önskar jag denna vecka att få höra de ord ni finner mest motbjudande.
Alla förslag är välkomna.

Whip it Baby.

I need ideas. I need support.

International Whip Day is creeping closer. I'm determined to get at least 10 people to celebrate it with me. You 3, is 3. That means I need to recruit another 7. But in order to recruit I need a purpose, I need an activity. People are crazy about activities. You tell them it's International Whip Day they shrug their shoulders and go about their business. You give them a reason, a purpose, something to perform and they are all of a sudden on their knees worshipping the leather.

So that's why I'm here. What can one do on International Whip Day? How will we recruit another 7 souls to whip it with us?

Bobby Brown shaved a kitten! (compilation)

First off: Thank you tiny for the yum-yummy linkage this morning:

www.aftonbladet.se/nojesliv/blablabla...

Note to Erlend: This [pause] happened for a reason. Signing a CD isn't that hard. Well, I don't know, but it can't be. Now me and my super crazy, obscure-minded wicca-friend tiny put a spell on your ass. AND SEE WHAT HAPPENED!

Cry not! For Sweden does not need that man. Moving on...

This we can do for summer funsies:

HEDWIG AND THE ANGRY INCH

Oh, and I have found someone that has Lolly, tiny, Mousse and Ape (and Nina, actually), all impersonated in one single body. And this without coming off as totally schizo (just slightly so). Very roughly speaking: Lolly for the fashion, tiny for the body, Mousse for the manliness (ha?), Ape for the ADHD and Nina for the Asperger's syndrome.

--> Johnny Scharonne


And lastly, myspace music:

Wildbirds & Peacedrums

st. vincent

YELLE

Firefox AK

Running Up That Hill


Smoochies!

Hell is that place you go / where the checkup is / where the old man and the child is / the cat, the dead man, all the decayed food / the ones you abhorred but couldn’t stop evoking / where you found peace, in what was provoking

Hell is that place you go / where it’s finally coming undone / where you live the sceneries of your mind / that autonomous mind, that treacherous mind / that should connect to others, but it ain’t / abide to reason and bow in constraint

Hell is that place you go / where you find yourself isolated / a little subject, unwillingly dilated / at last, despite nothing, because of it all / its own super sweet surreality / its very own perfect nightmare

Hell is that place you go / where you remain without relief / until yes, you found that sought belief! / you realize, conceptualize / against all odds, you suddenly contemporize / and for a moment now, you’re not alone

Shivers.

I'm being quick this week, because I've been scared.

This weeks youtube feature gave me chills. It's an actual full length movie of 88 minutes called "We_Are_The_Strange".

The music is haunting, the surrealism is disturbing and the experience is chilling. It reminds me of "Skrotnisse". Haunting.


http://www.youtube.com/watch?v=5jlD7EVSJFw

If we're perf... Oh, GOD no!

Sometimes, I think of our friendship in terms of performance art. No, not our friendship, per se. But The Oddballs. And that is very much our friendship. The weirdest, the purest, the most beautiful, most productive part of our friendship.

I don’t like the thought of us trying to act out some kind of performance art. It would in now way be productive for us to think of ourselves in those terms. We’re pretentious enough as it is.

But think about it, whenever we meet, the four of us, we usually have a dress code, we have an elaborate theme, and we act like we’re on speed. What does that make us? Well, maybe not performance artists, because we usually don’t have any artistic ambitions. No less an audience (although it does happen, from time to time).

It’s still within the act it layeth. The essence. The spark. It’s acted out.

And if Ben Affleck is doing performance art, then we are too.

Meh. Who the fuck isn't.

Estetiska ord.

Denna vecka samlar jag på ord.
Var god dela med er av det ord ni finner mest estetiskt tilltalande. Betydelsen av ordet behöver inte vara vacker på något vis, utan det ska vara själva bokstavskombinationen som är estetiskt tilltalande.

(utomstående läsare är självklart välkomna att deltaga!)

This week on YouTube

Egentligen hade jag inget lärorikt nog att posta från youtube. Därför tänkte jag dela med mig av dessa för mitt eget höga nöjes skull. Just dessa två kommer från den period då han var mycket engagerad i politik, väst exploaterar öst, etc.

Bowie - mannen, myten, legenden.





Jag vet inte riktigt vad det är med honom som tilltalar mig, det kan säkert bero på något så trivialt som att han är väldigt lik min farfar.
(om intresse finns kan jag skrämma fram en blid av honom, för att bekräfta (dementera, hehe) eventuella likheter)

(I'm on fire today!)

Nätshopping

Mina damer (mest Mousse & Mart) jag funderade lite mer på det där med att beställa från amerikat, och denna sida är mycket lockande: www.forever21.com
(mest för en röd ärmlös chiffongklänning...men ändå)
Om ni är sugna på det kan vi gå ihop och tillsammans göra det bästa av en av världens största ekonomiers nedgång.

Museum Erotica Copenhagen

Museum Erotica Copenhagen Est. 1994

Købmagergade 24, København.

Öppettider:
1 Maj - 30 September 10.00-23.00 alla dagar
1 Oktober - 30 April Söndag - Torsdag 11.00 -20.00, Fredag- Lördag 10.00 - 22.00

Inträde ca 100 DKK, då ingår en rikt illustrerad fotobroschyr, med godbitar från utställningen.

Toalett: Ja

Café: Nej

Shop: Liten. Ett par t-shirts hänger bakom disken, ett par dvd-filmer i en glasmonter.

Hemsida www.museumerotica.dk

"One visit to Museum Erotica will illuminate your conception of eroticism and pornography forever" - är den slogan museet stoltserar med.

Museet lockar med det förbjudna, det syndiga, röda mattor och blinkande lampor. Det känns lite olustigt att gå in, vilket säkerligen är meningen, då man faktiskt känner sig som en bordellbesökare.

Det första man vilar ögonen på, när man gått uppför de sammetsklädda trapporna är en jättelik, metallfärgad, fallossymbol som mest av allt får besökaren att dra lite på munnen och fundera på dess syfte. Inredningen går i viktoriansk stil, guld och överdådighet, som ger en känsla av svunna tider och glömda synder. Det börjar i Antiken och följer sedan erotiken/pornografins utveckling genom historien, genom gamla urnor, grekisk och romersk mytologi, målningar föreställande dekadenta fester och en förvånande stor del asiatiska silkesmålningar. Utställningsföremålen blandas med "life size tableaus" (dockor i naturlig storlek som är placerade i lite lagom ekivoka ställningar).
Berömda sagor med erotiska inslag förklaras, Cupid & Psyche, Fanny Hill m.fl. och blandas upp med prostitutionens historia i Köpenhamn. Bordeller och kända gatflicksstråk presenteras i putsade montrar.

Den tidiga fotografiska konsten ägnas ett rum, som fyllts av "Franska kort" med motiv som knappast kan betraktas som pornografiska, utan mer söta och relativt oskyldiga, med dagens mått mätt. Därefter går det i rasande fart, pornografins utbredning med hjälp av fotokonsten är lavinartad.
Konst med suggestiva motiv presenteras också, självklart har de med Georgia O'Kefee's "Light Iris".



Gayporr har också sin plats på museet, ett helt rum har vigts till manlig kärlek (visserligen något stereotyp), dock lyser den lesbiska kärleken med sin frånvaro, troligtvis ses den inte som lika exotisk som manlig kärlek.

Ett stort rum har vigts till Marilyn Monroes ära, där en del av hennes personliga tillhörigheter (smycken, kläder, etc) visas upp i montrar och bilder av henne tapetserar rummet. Här känns det mest som ägaren av museet har någon form av Marilyn-fetisch jobbar hårt för att förmedla myten vidare.

En "Hall of Fame" med kända porrstjärnor leder bort från Marilyns sofistikerade sexighet och det hela avslutas med en stor videovägg med 16 tv-apparater som alla pumpar ut olika sorters porr på ett ganska oraffinerat sätt.
Jag vet inte om jag är avtrubbad på något vis, men det hela känns faktiskt väldigt osexigt.

Genom att avsluta museievandringen med S&M, Marquis DeSade och en och annan bahytt återfår jag min livsgnista och jag kan på det stora hela känna mig nöjd.

Sammanfattning: Museet är proppfullt av fina bilder och många mer eller mindre otroliga dildos, massor att titta på och bjuder på många intressanta anekdoter. Dock, som vid tidigare erotikmuseum-besök konstaterats, så är erotik något alldeles för individuellt för att verkligen lyckas på museum.
Jag känner också att jag redan sett för mycket snusk för att kunna se detta museum som något som ändrar min världsbild, dock var det ett trevligt utflyktsmål.

Besökt 6:e April 2008 av Lolly

Musée de l’Erotisme, Paris

Entré: 8 € (6€ om man går i grupp om fyra eller fler)

Öppet: Kl. ?-02 varje dag

Toalett: Ja

Restaurang/Café: Nej

Försäljning: Ja (böcker, vykort och dylikt)

Museet är strategiskt placerat i Montmartres ”horkvarter”, ett stenkast från Moulin Rouge, granne med en strippklubb och en sexshop. Metrostation Blanche alltså, blicka sedan österut.

Vi välkomnas av en svulstig, bronsliknande staty placerad utanför ingången. Totalt oerotisk men ganska charmig. Väl inne på bottenvåningen presenteras en rad vitriner med små figurer i färd med att utföra olika sexuella aktiviteter. På väggarna hänger mest bilder på asiatiska par, i samma aktion. En svartvit tv-skärm visar en kvinna som klär av sig, borstar håret och ler skälmskt. Det här är mysigt och ofarligt. Ju högre upp vi tar oss i den sju våningar höga utställningen blir det dock desto mer hardcore. Ur högtalarna hör vi oavbrutet Celine Dion på franska och väggarna pryds av stora, blanka tavlor med – nästan uteslutande – kvinnor, klädda i väldigt lite kläder, läder, eller i sado-masochistiskt inspirerade utstyrslar. Våningen med den till synes, och förhoppningsvis, tillfälliga installationen av "toaletterotik" är lite svårtolkad. Det är mörkt, man hör ljudet av spolande toaletter, på väggarna syns rörliga bilder på personer som sätter sig på eller utför sina behov i toaletten, allt från toalettens perspektiv. Man får även tillfälle att besöka en riktig toalett, en höjdare, då vi är kissnödiga, annars ingen större upplevelse, erotiskt sett.

En våning visar porrfilm med det lovande namnet ”20-talets förbjudna filmer”. Det knullas rejält, och vi får se från alla möjliga vinklar. Ganska imponerande vad de pornografiskt kunde åstadkomma för åttio-nittio år sedan. Någon form av förspel tycks dock inte vara uppfunnet ännu. Trots den romantiserande svartvitheten och de avslappnat opretentiösa underkläderna blir vi inte upphetsade av denna antikt paketerade framställning av sexakten. På vägen ut hittar vi källarvåningen som är välfylld och förförande oorganiserad. Det som imponerar mest är en onani-cykel, en par-sex stol och en gigantisk fallos.

Vi hade en trevlig stund på det gemytliga muséet, men mest tack vare varandra, och vinet vi drack innan. Det som slår oss är att erotik är något väldigt subjektivt och att det är stor risk att man i ett dylikt museum missar att tillfredställa allas behov, om ens någons. Uttalad homosexuell erotik var inte överdrivet välrepresenterad. Det var mycket bilder på avklädda kvinnor, kvinnor som objekt. Männen som framställdes var oftast i aktion, älskandes med kvinnor och ibland män. Lätt sado-masochism på bild var vanligt förekommande. Nekrofili och pedofili var uteslutna. En lättsmält upplevelse som väl underhöll men tyvärr misslyckades, trots den högsträvande toalettutställningen, att beröra.

Barack Obama too thin to be president

Nearly two thirds of the U.S adults are overweight, with a BMI over 25. One third of the adult population is obese, with a BMI over 30.

These people can vote. These people have eyes.

And there he goes, Obama, with his disarming smile and his ascetic body. Who does he think he is?

And hasn’t he lost even more weight lately?

Why doesn’t he just propagate war in Iraq while he’s at it.

At least Bush looks fat.

This is politics.

Creation.

Along with the needy feeling, I've had one of fading. But then something happened. I saw something that made me realise I am not alone, in any way, and all creation comes from humble beginnings. God created man from dust. Alexander an empire from one man's ambition.

We have the dust, we have the ambition, we are bound to be able to create something. I'm not looking for my own man or empire, just a creation to call my own. To call our own.

Call me an optimist and slap me with the spatula of good fortune, but I think it is in everyone. We are part of that, so I'm thinking we will create.

It is never too late, and it is never too early to start. I'm aiming for August. Yes, in August we will create. Perhaps it will be a sandcastle, perhaps it will be a pirate novella (how are those pirate short stories coming along?), perhaps it will be our own little empire somewhere just outside of Gävle. I don't know, but I do know it will be brilliant.

Have some inspirational music and moving pictures. Share my optimism.

Needy.

I'm feeling needy.

It is a horrible feeling to have. It is a feeling that is so not me, yet I can't help it. I don't know what it is I need, but I need it.

It's a mixture of insecurity, restlessness and frustration and it's driving me a little bit insane. Or at least it's making me a wee bit aggressive. What you fear, you hate.

***

Next time:
my stomach hurts, I've got possible frostbite and I've realised I was a soldier in WWI.

Denna kommentar hittades på youtube under en Skönheten och Odjuret video, och jag kan inte hjälpa att hålla med. Vi skapar en hel generation av ironiker med det vi kallar barnprogram idag. Är det verkligen en värld vi vill leva i? Nej, jag tror faktiskt inte det. Kalla mig gammalmodig, men jag vill ha lite magi då och då. Ironi är en dålig ersättare.

Late POYKPAC.

So I was busy doing something of my "överskottsenergi" yesterday so I didn't have time to create.

However I will promote POYKPAC today. They entertain me in a relaxed kinda way. Plus I think I might have a crush on Jenn Lyon, call me a freak but I think it was the Peach costume in their Mario spoof that did it.


http://www.youtube.com/watch?v=DSLqZbSrnIQ


http://www.youtube.com/watch?v=G1Q0WT08zYg


(and I should definitely come here more often. damn there's a lot of good stuff to read. how I wish the day had more hours)

En halvliter kaffe, 23 chokladbitar och Slagsmålsklubben på hög volym.

Hjälp! Vad gör Du av Din överskottsenergi?

Let's rent!

I should’ve been studying. Instead, I’ve been losing myself in the world of blogs. This little one gave me gold.

The clip is an excerpt from Yugoslavian director Dusan Makavejev’s Sweet Movie from 1974. The film was banned in several countries for its offensive content. Anyone who’s seen it?

I believe I am fair when claiming that this wonderful eight minute video must feature one of the more harmless parts of the film. I’d say Mousse is represented in Miss Yugoslavia.



Sweet Movie even has a sploshing scene, and I am loathe to admit that maybe sploshing isn’t my thing after all. And this I say in spite of all the chocolate. Beware, because this is close to porn.

No limits?

As I told Ape yesterday, I am not unhappy at all.

Usually I go from anguish to euphoria and back again on a daily basis. I CAN be “content”, “emotionless” or just “irritable”. However, when in these moods, I’m merely just waiting to see where I’m really heading. Will this state of what I consider zero lead to pain or pleasure, I ask myself, and bide my time. But I’ve got to say, the moments of manic exaltation are lately numerous. Don’t know if I should worry. Also, I talk to myself in the mirror. I dance with myself in my room. I have all the right answers, I make all the right moves.

Do we all?

I guess I’m the sort of person that shouldn’t, by society’s standards, live by herself, but undoubtedly turns rabid monkey when having to live with others.

Anyway, what I’m trying to say, in an ever-digressing and contradictory manner, is that I think I need some Oddball time. Don’t know why. Because I want to have it all. Why stop eating strawberries when it tastes the best? When they're at their ripest. I think my life might be ending. I’m enjoying myself too much. Too much of a climax. Ape said August. I suppose it’s better than… September. Don’t know what will be left of me in August.

Oh, I want to be obnoxious enough to make Lolly sigh and slap me, I want to hug the Ape while its whole body rejects me, I want to tell tiny how much of a cheap whore she is, just so she’ll do the mouth fart thing on my belly again.

I don’t really want any of that.

But you know me better.

Fönster.

DJ LollyPoppSuperTopp

Tvåsamhet.

Det här är faktiskt inte första gången någon strippar frivilligt för mig.