2008-04-12
Museum Erotica Copenhagen
Museum Erotica Copenhagen Est. 1994
Købmagergade 24, København.
Öppettider:
1 Maj - 30 September 10.00-23.00 alla dagar
1 Oktober - 30 April Söndag - Torsdag 11.00 -20.00, Fredag- Lördag 10.00 - 22.00
Inträde ca 100 DKK, då ingår en rikt illustrerad fotobroschyr, med godbitar från utställningen.
Toalett: Ja
Café: Nej
Shop: Liten. Ett par t-shirts hänger bakom disken, ett par dvd-filmer i en glasmonter.
Hemsida www.museumerotica.dk
"One visit to Museum Erotica will illuminate your conception of eroticism and pornography forever" - är den slogan museet stoltserar med.
Museet lockar med det förbjudna, det syndiga, röda mattor och blinkande lampor. Det känns lite olustigt att gå in, vilket säkerligen är meningen, då man faktiskt känner sig som en bordellbesökare.
Det första man vilar ögonen på, när man gått uppför de sammetsklädda trapporna är en jättelik, metallfärgad, fallossymbol som mest av allt får besökaren att dra lite på munnen och fundera på dess syfte. Inredningen går i viktoriansk stil, guld och överdådighet, som ger en känsla av svunna tider och glömda synder. Det börjar i Antiken och följer sedan erotiken/pornografins utveckling genom historien, genom gamla urnor, grekisk och romersk mytologi, målningar föreställande dekadenta fester och en förvånande stor del asiatiska silkesmålningar. Utställningsföremålen blandas med "life size tableaus" (dockor i naturlig storlek som är placerade i lite lagom ekivoka ställningar).
Berömda sagor med erotiska inslag förklaras, Cupid & Psyche, Fanny Hill m.fl. och blandas upp med prostitutionens historia i Köpenhamn. Bordeller och kända gatflicksstråk presenteras i putsade montrar.
Den tidiga fotografiska konsten ägnas ett rum, som fyllts av "Franska kort" med motiv som knappast kan betraktas som pornografiska, utan mer söta och relativt oskyldiga, med dagens mått mätt. Därefter går det i rasande fart, pornografins utbredning med hjälp av fotokonsten är lavinartad.
Konst med suggestiva motiv presenteras också, självklart har de med Georgia O'Kefee's "Light Iris".
Gayporr har också sin plats på museet, ett helt rum har vigts till manlig kärlek (visserligen något stereotyp), dock lyser den lesbiska kärleken med sin frånvaro, troligtvis ses den inte som lika exotisk som manlig kärlek.
Ett stort rum har vigts till Marilyn Monroes ära, där en del av hennes personliga tillhörigheter (smycken, kläder, etc) visas upp i montrar och bilder av henne tapetserar rummet. Här känns det mest som ägaren av museet har någon form av Marilyn-fetisch jobbar hårt för att förmedla myten vidare.
En "Hall of Fame" med kända porrstjärnor leder bort från Marilyns sofistikerade sexighet och det hela avslutas med en stor videovägg med 16 tv-apparater som alla pumpar ut olika sorters porr på ett ganska oraffinerat sätt.
Jag vet inte om jag är avtrubbad på något vis, men det hela känns faktiskt väldigt osexigt.
Genom att avsluta museievandringen med S&M, Marquis DeSade och en och annan bahytt återfår jag min livsgnista och jag kan på det stora hela känna mig nöjd.
Sammanfattning: Museet är proppfullt av fina bilder och många mer eller mindre otroliga dildos, massor att titta på och bjuder på många intressanta anekdoter. Dock, som vid tidigare erotikmuseum-besök konstaterats, så är erotik något alldeles för individuellt för att verkligen lyckas på museum.
Jag känner också att jag redan sett för mycket snusk för att kunna se detta museum som något som ändrar min världsbild, dock var det ett trevligt utflyktsmål.
Besökt 6:e April 2008 av Lolly
Musée de l’Erotisme, Paris
Entré: 8 € (6€ om man går i grupp om fyra eller fler)
Öppet: Kl. ?-02 varje dag
Toalett: Ja
Restaurang/Café: Nej
Försäljning: Ja (böcker, vykort och dylikt)
Museet är strategiskt placerat i Montmartres ”horkvarter”, ett stenkast från Moulin Rouge, granne med en strippklubb och en sexshop. Metrostation Blanche alltså, blicka sedan österut.
Vi välkomnas av en svulstig, bronsliknande staty placerad utanför ingången. Totalt oerotisk men ganska charmig. Väl inne på bottenvåningen presenteras en rad vitriner med små figurer i färd med att utföra olika sexuella aktiviteter. På väggarna hänger mest bilder på asiatiska par, i samma aktion. En svartvit tv-skärm visar en kvinna som klär av sig, borstar håret och ler skälmskt. Det här är mysigt och ofarligt. Ju högre upp vi tar oss i den sju våningar höga utställningen blir det dock desto mer hardcore. Ur högtalarna hör vi oavbrutet Celine Dion på franska och väggarna pryds av stora, blanka tavlor med – nästan uteslutande – kvinnor, klädda i väldigt lite kläder, läder, eller i sado-masochistiskt inspirerade utstyrslar. Våningen med den till synes, och förhoppningsvis, tillfälliga installationen av "toaletterotik" är lite svårtolkad. Det är mörkt, man hör ljudet av spolande toaletter, på väggarna syns rörliga bilder på personer som sätter sig på eller utför sina behov i toaletten, allt från toalettens perspektiv. Man får även tillfälle att besöka en riktig toalett, en höjdare, då vi är kissnödiga, annars ingen större upplevelse, erotiskt sett.
En våning visar porrfilm med det lovande namnet ”20-talets förbjudna filmer”. Det knullas rejält, och vi får se från alla möjliga vinklar. Ganska imponerande vad de pornografiskt kunde åstadkomma för åttio-nittio år sedan. Någon form av förspel tycks dock inte vara uppfunnet ännu. Trots den romantiserande svartvitheten och de avslappnat opretentiösa underkläderna blir vi inte upphetsade av denna antikt paketerade framställning av sexakten. På vägen ut hittar vi källarvåningen som är välfylld och förförande oorganiserad. Det som imponerar mest är en onani-cykel, en par-sex stol och en gigantisk fallos.
Vi hade en trevlig stund på det gemytliga muséet, men mest tack vare varandra, och vinet vi drack innan. Det som slår oss är att erotik är något väldigt subjektivt och att det är stor risk att man i ett dylikt museum missar att tillfredställa allas behov, om ens någons. Uttalad homosexuell erotik var inte överdrivet välrepresenterad. Det var mycket bilder på avklädda kvinnor, kvinnor som objekt. Männen som framställdes var oftast i aktion, älskandes med kvinnor och ibland män. Lätt sado-masochism på bild var vanligt förekommande. Nekrofili och pedofili var uteslutna. En lättsmält upplevelse som väl underhöll men tyvärr misslyckades, trots den högsträvande toalettutställningen, att beröra.