As my romanticist soul needed fodder I decided to avoid the capital this weekend and spend my time in the countryside; walk in a fairytale forest, fall asleep to the sound of birds and bumblebees and wake up with a bad conscience for getting up way too late to really make use of the spring morning. To repent my horrible sin of sleeping in I took the decision sometime after lunch to crawl up into a flowerbed and dig my fingers deep into the dark dirt. Half nude in the sunshine I encountered plants, worms, centipedes and a thousand yellow ants. As time in the flowerbed went by, I felt the boost of making difference. The difference consisted of me tearing apart homes, exposing roots and insects to the scorching sun and meting out punishment for the plants I found to be weeds and making room for the ones I considered flowers. I felt the omnipotence of my sheer fingerwork and I smiled to myself, excited by my recklessness, feeling the gentle pressure of dirt under my nails, carressing the lovemarks I had inflicted on the ground and despising the weakness of the weed plants spread out around me at an arm's length.
Naturally, the humanist in me is ashamed and frightened. Which only makes the satisfaction more intense.
Showing posts with label elitism. Show all posts
Showing posts with label elitism. Show all posts
2010-05-15
2009-09-10
En sund själ i en sund kropp (attack riktad mot tiny, Ape och alla andra gymmande jävla jantelagsmotarbetare)
Rent parentesmässigt vill jag börja med att visa omslaget till Mariah Careys senaste album.
[paus]
Sedan vill jag säga att jag förstår varför man kan bli utsatt för våldtäkt när man traskar längs en dåligt upplyst cykelväg i någon av Uppsalas mer perifera centraldelar. Det är inte så att jag var speciellt upphetsad, eller särskilt sugen på att hamna i brottslig konflikt med någon (det vill jag mycket sällan). Men känslan av oövervinnerlighet, tillsammans med övertygelsen om att jag skulle kunna våldta någon, den var påtaglig, när jag powerwalkade där i mörkret. Endorfiner från träning, mina vänner, gör underverk. Och andra saker.
När jag kom hem tände jag ett stearinljus och funderade kring fysisk aktivitet och elitism.
Vem tror du att du är? Vad är det för samhälle du bygger? I jantelagens Sverige skulle ingen jävel skylta med att man går till gymmet och älskar hårt med sig själv i en timme. Du skulle inte skryta över att lägga pengar på att stå och blotta dig i ett spegelrum fyllt med sadomasochistiska tillfredsställningsmaskiner. Du skulle dölja dina armars avsaknad av gäddhäng.
Okej att alla gör det, men gör det diskret. För i helvete.
[paus]
Sedan vill jag säga att jag förstår varför man kan bli utsatt för våldtäkt när man traskar längs en dåligt upplyst cykelväg i någon av Uppsalas mer perifera centraldelar. Det är inte så att jag var speciellt upphetsad, eller särskilt sugen på att hamna i brottslig konflikt med någon (det vill jag mycket sällan). Men känslan av oövervinnerlighet, tillsammans med övertygelsen om att jag skulle kunna våldta någon, den var påtaglig, när jag powerwalkade där i mörkret. Endorfiner från träning, mina vänner, gör underverk. Och andra saker.
När jag kom hem tände jag ett stearinljus och funderade kring fysisk aktivitet och elitism.
Vem tror du att du är? Vad är det för samhälle du bygger? I jantelagens Sverige skulle ingen jävel skylta med att man går till gymmet och älskar hårt med sig själv i en timme. Du skulle inte skryta över att lägga pengar på att stå och blotta dig i ett spegelrum fyllt med sadomasochistiska tillfredsställningsmaskiner. Du skulle dölja dina armars avsaknad av gäddhäng.
Okej att alla gör det, men gör det diskret. För i helvete.
Subscribe to:
Posts (Atom)
