Det är roligt hur man för att befästa en inte helt självklar men eftertraktansvärd identitet tenderar att överdriva den extra mycket. Ungefär som en svag stat som propagerar patriotism till skillnad från en relativt självklar stat, låt säga Sverige, som fostrar anti-nationalism. Vad gör Oddballsen månntro?
Jag hade tänkt att dela med mig av mina myspace music-favoriter för dagen, som jag delvis väljer att genrebestämma som country noir, för att namnet kittlar dödsskönt på tungan. Som en cool och på livet bitter version av Fjällfil. Men jag vill inte riktigt. Jag är rädd att musiken de facto är skit och att jag inte kommer kunna stå för mina preferenser när jag väl är ute ur denna

Knack, knack! Vem där?
1 comment:
Some good music indeed. Själv har jag en liten förälskelse i Gotan Project. Fin musik.
TNA är bra fint. Det är ingen stil och smak, bara bröst och bak. Och det måste man ju tycka om.
Post a Comment